LP - Skivor : MCC (Magna Carta Cartel) - The Dying Option 2022

Omslaget till LP:n

Baksidan med låtlista 

Gatefolduppviket

Skivpåsen Bild 1

Skivpåsen Bild 2

LP:n är svart

Etiketten 

MCC - Samlingen än så länge
Saknar ett par 7 - tums singlar 

Musiker

Martin Persner – Elgitarr & Synt
Pär Glendor – Elgitarr & Synt
Arvid Persner – Trummor
Niels Nielsen – Elgitarr & Synt

Låtlista

A-Sidan

Arrows
Silence
Darling
Sleepy Eye June
Savantgarde

B-Sidan

Don't Look Now
Tamsa
Valkyria
Dusk
The Dying Option

Limiterad Svart Vinyl
Gatefoldupplaga

Så vad ska man göra av det här. Vilken genre hör den till? Spelar det någon roll? Speciellt när sådan hypnotisk musik görs. MCC är inget lätt band att beskriva. En häpnadsväckande blandning av retrosyntar som kallar till avlägsna framtider men från decennier tidigare, atmosfär, dansklubbsvibbar, poppy och postpunk. Det är ett enkelt sätt att sammanfatta vad upplevelsen av MCC och The Dying Option är, men det gör inte detta unika märke av musik rättvisa.

Musik som lovar att ha en bred dragningskraft, trots allt skulle det inte vara konstigt att höra på många ställen. Musik som fängslar, i det att ju mer tid du spenderar med den, desto mer blir dess nyanser tydliga, och desto mer börjar retrofuturismen få fäste. Det är lätt att tänka på 80-talets sci-fi media och dystopiska världar när man lyssnar på det här albumet. Speciellt som den sitter på ett mörkare ställe.

Jag älskar det eteriska och drömska ljudet som MCC ger med varje release. De citerar sig själva som att de skriver magisk rockmusik, och jag håller med.

Även om de inte är banbrytande när det gäller instrumental eller ljud, är detta ett mycket trevligt album när det gäller atmosfär och njutning. Jag saknar en del av instrumentalerna som fanns i skivan
Goodmorning Restrained, men enligt min mening låter det här albumet alternativ/postrock vackert och bättre. Riffen är starkare, och Martin Persner gör sången bra. Alla spår är vackert gjorda.

Betyg 4,5/5