Omslaget till LP:n
Baksidan
Gatefold uppviket
Textbladet bild 1
Textbladet bild 2
Skivpåsen är svart
LP:n är Clear
Etiketten
Lapp på omlsaget
Nr 466 / 1000
Det finns lite i samlingen
Comus - First Utterance nypress från 2017
Comus - First Utterance nypress från 2024
Comus - Live At MelloBoat
Musiker
Roger Wootton – Akustisk Gitarr & Sång
Glenn Goring – Elgitarr , Slide Gitarr , Kör , Percussion
Andy Hellaby – Bas & Kör
Colin Pearson – Violin, Viola
Rob Young – Flöjt & Oboe
Bobbie Watson – Kör Percussion
Låtlista
A-Sidan
Diana
The Herald
Drip Drip
B-Sidan
Song To Comus
The Bite
Bitten
The Prisoner
180 grams audiofil vinyl
Gatefold-fodral
Inkluderar inerst
Med singeln "Diana"
Begränsad upplaga av 1000 individuellt numrerade exemplar på kristallklar vinyl
Kunde ju inte direkt låta bli när en av mina favoritskivor kommer ut på nypress &
jag var lite osäker på ifall jag hade den kvar eller inte. Så det blev så klart ett köp
Men när man kollar sedan i skivhyllan så står den redan där. Fast i svart dubbel vinyl.
Men det är ändå en kultskiva som jag bara älskar.
Men det är ändå en kultskiva som jag bara älskar.
Nu kommer vi till en skiva som jag har hört mycket gott om i prog gruppen på Facebook och jag blev väldigt nyfiken så jag frågade om det fanns ett ex till salu , Nypress dock
(Orginalet går på ett par tusen) Comus heter bandet och det är folk prog.
Det här är en av de "älskar det eller hatar det" albumen och det är lätt att se varför ... Det här är inte lätt att lyssna. Det är mörkt, obekväma och kan ibland känna sig riktigt löst. Jag hade mycket problem med hur jag skulle betygsätta detta album, å ena sidan tycker jag att albumet förtjänar respekt för att ta de risker som den gjorde och få dem att dra av så bra, å andra sidan (som jag nämnde tidigare) albumet kan känna riktigt och det är lätt att förlora fokus på det.
Det är ett album som du måste lyssna på mycket noga, alla subtila nyanser och mindre skift i musiken kan gå vilse vid första lyssningen. Det är en utmanande skiva som lyckligtvis anser att jag kommer att betala för de flesta lyssnare.
Att dra i påverkan från jazz, folk, rock, psyk, afrikansk trumma, körmusik, gospel, blues några många andra ställen är detta album eklektiskt minst sagt. En granskare sa att det här kan vara vad Crimson skulle låta som om de hade gått prog som jag tror summerar ljudet ganska bra.
Skivan är ca 50 min låg och det känns bra det på sitt eget sätt
Dock får jag en del Morte Machabre vibbar över denna skiva och det är bara med glädje.
Skivan är som sagt en skiva man antigen Älskar eller Hatar den
själv är är jag nykär att betygsätta skivan är lite svårt vissa stunder men det är full pott för att vara en debutskiva
Betyg 5/5
Kommentarer
Skicka en kommentar