LP - Skivor : Uriah Heep - Demons And Wizards 1972 / 2021

Omslaget till skivan är riktigt snyggt  

Baksidan 

Gatefolduppviket med bandet & låtlista

Booklettens framsida 

3 sidig Booklett Bild 1

3 sidig Booklett Bild 2

Texterna är tryckta på Skivpåsen bild 1

Texterna är tryckta på Skivpåsen bild 2

LP:n är vit

Etiketten 

En liten lapp på omslaget 

Musiker

David Byron - Sång
Ken Hensley - Orgel, Piano, Gitarr, & Sång
Mick Box - Gitarr, & Sång
Gary Thain - Bas
Lee Kerslake - Trummor
Mark Clark - Bas på låten "The Wizard"

Låtlista

A-Sidan

The Wizard
Traveller In Time
Easy Livin'
Poet's Justice
Circle Of Hands

B-Sidan

Rainbow Demon
All My Life
Paradise
The Spell

Limiterad Nyutgåva på vit vinyl
Vet dock inte i hur många exemplar det finns 

Nu kommer vi till en riktig klassiker med stort K.

Denna skiva fick jag ett tips om för längesedan å så försvann den ur mitt minne
på jobbet fick jag tips om den igen å det blev att sätta sig å lyssna å jag blev golvad.
Vilket album detta är så det blev att se till att få tag på den på något sätt.
Blev att gå ner till Bengans å kolla ifall skivan fanns där. Redan såld fick jag reda på
Men så en helg så blev det att kolla ifall den fanns där å där låg den. En nypress dock men på vit vinyl.
Äntligen så är denna pärla min att ha i samlingen Så det var bara att se till att betala

Detta var det första albumet som spelades in av den "klassiska" uppställningen, med Lee Kerslake (trummor) och Gary Thain (bas) som avslutade kvintetten. Ken Hensley var nu helt installerad som huvudkompositör med bandet och hade precis gått in i sin "fantasifas".
Dessa var de sista delarna som skulle se Uriah Heep skapa sina finaste verk.

"The Wizard" är en mjuk start för ett mycket starkt album;en powerballad som börjar med en vacker akustisk gitarr och följs av nykter sång med komplex kör. Trots att det är mjukt och lugnt visar spåret tillräckligt med styrka, Keyboarden stöder spåret på ett förtjusande sätt.

"Traveller in Time" har ett mer progressivt tillvägagångssätt, börjar aggressivt och våldsamt, men plötsligt mjuknar upp när Davids höga sång gör sin entré, sången fortsätter att förändra rytm och timing under deminuter den varar, Mick Boxs Wah-Wah gitarr är otroligt

"Easy Living" är den första typiska Uriah Heep hektiska sången, den vackra sången och kören blandas med det aggressiva Keyboarden och gitarrerna, ljudet av klockor ger en speciell och mystisk touch till ett mycket kort spår som jag alltid önskat skulle ha hållit minst 10 minuter, helt enkelt perfekt.

Men vad handlar "låten Easy Living om? En del säger att det handlar om evig kärlek.
Men det verkar även vara en låt  om att ta emot Jesus Kristus i sitt hjärta å bli född på nytt.
Den friden & kärleken som Jesus ger när du blir frälst 

 

"Poets Justice" har en av de bästa sång- och Trummor jag någonsin hört av prog / metalband, basen av Gary Thain är helt unik istället för att bara ge stöd för rytmavsnittet,
Det är detta som gör skillnaden mellan en utmärkt basspelare och en virtuos.

"Circle of Hands" börjar med Ken's Hammond B3 när det är maximalt och med ett fantastiskt slagverkstöd av Lee Kerslake, som är extremt exakt. David Byrons röst låter konstigt lugnt och lågt tonat (för honom) vilket bevisar att han var en komplett sångare och inte bara en sångare begränsad till extremt höga intervall. Mick Box spelar också en speciell roll med sina gitarrackord.


"Rainbow Demon" är ett mörkare spår som alltid skrämde mig lite, de mystiska keybarden läggs till den nästan slagverkande kören och Davids unika röst; skapa ett dunkelt ljud som placerar lyssnaren i en fängelsehålsatmosfär. Dock känns det som att den inte skulle ha passat in där på skivan.

 

Kommer inte att prata för mycket om "All my Life" eftersom det är det enda nedslående spåret på albumet, Låten påminner väldigt mycket om Rekyls låt Slå Hårt som finns på skivan I Himmeln Är Det Försent


Paradise och The Spell är två olika spår som förenas i det jag tycker om att se som ett 12,42 minuters epos, eftersom de passar perfekt ihop.


Det första avsnittet (eller spåret för puristerna) är Paradise, en mjuk akustisk ballad välbalanserad av en utmärkt slagverk där Byron och Hensley växlar på sången som om de var i en dialog, medan det här spåret bleknar kan du lyssna på första tonerna av "The Spell", en av de första sakerna som kan märkas efter den sångbaserade introduktionen är en mycket trevlig pianosektion som inte är vanlig i Uriah Heep följt av Micks gitarr och mycket komplexa sångkombinationer som ligger långt före den tid som albumet släpptes.

Demons and Wizards" är en riktig pärla som varje musikälskare måste äga.
Utan tvekan måste detta falla in i de 100 bästa rock and roll-albumen genom tiderna.
Jag måste kolla upp mera av detta band. Men jag har fått en ny favoritskiva
Nu tar vi å spelar den en gång till å jag tröttnar inte efter över 10 om lyssningar.

Betyg 5/5