Omslaget till LP:n |
Baksidan med låtlista |
Gatefold uppviket Bild 1 |
Gatefold uppviket Bild 2 |
Gatefold uppviket Bild 3 |
Skivpåsen är svart |
LP:n lika så |
Etiketten |
Musiker
Olika Artister
Amy Tung Barrysmith
Besvärjelsen
Mlny Parsonz
Frayle Marrow
The Otolith Bone
Doomstress Alexis
Deathbell
The Keening
A-Sidan
Nighthawk & Heavy Temple - Astral Hand
Amy Tung Barrysmith - Broken
Besvärjelsen - A Curse to be Broken
Mlny Parsonz - A Skeleton is Born
B-Sidan
Frayle - Marrow
The Otolith - Bone Dust
Doomstress Alexis - Facade
Deathbell - Coldclaw
The Keening - A Shadow Covers Your Face
Skivan är 45 min lång
Jag skall erkänna direkt att jag är lite kluven till ”Doom- Gengren” . Men det är på olika plan också. Doom musiken har jag alltid varit intresserad och även lite facinerad av.
Så även Stoner rocken & även Fuzz rocken. Men ändå så tilltalar det mig på alla sätt.
Det är bara att titta på bloggen så finns det alltifrån Skraeckoedlan , Slo Burn , Blues Pills,
We Hunt Buffallo, Oddyssy , Slo Burn , Luna Sol , & Lykantropi.
Den tilltalar mig rejält på alla sätt. Men det finns en sak som jag tycker är väldigt tråkigt och det är att Kvinnorna inte lyfts fram så ofta som de borde göra.
Visst Män kan också sjunga det är inte det det handlar om utan att duktiga sångerskor borde lyftas fram mera och jag skall själv erkänna att jag tycker att Kvinnor sjunger mer ärligare än männen.
Men jag skall inte bråka om detta eller skapa debatt om vem som sjunger bäst eller så.
Det är inte min avsikt.
Skivan såg jag först som CD på Bengans och tänkte att detta kan vara något för mig.
Har varit nyfiken på gruppen Besvärjelsen innan men jag har inte lyckats skaffa någon skiva än med dem. De finns med här på en låt och det räckte för att testa min nyfikenhet.
Sedan så fanns samlingen på LP för lite högre pris så det blev en beställning,
Sedan var det dags att sätta sig och lyssna.
Samlingsskivan består av en välarrangerad orgie av distade gitarrer, sorgfyllda melodier och blytunga takter som fängslar och förför. Dessutom i en väl avvägd blandning av mjukt och hårt med texter om ockultism, mörker och mystik.
I en utopisk värld borde "Women of doom" förstås inte finnas.
Men i kölvattnet av #metoo och #killtheking kommer det knappast som en nyhet att kvinnor, transpersoner och icke-binära ofta exkluderas i metalsammanhang och att det är svårt att ta plats i det testosteronstinna bruset. Trygghet och respekt är inte heller en självklarhet, sorgligt nog.
En härlig mörk blandning som växer till sig som man bara kan undra hur banden lyckas med denna bedrift att ge oss bra mörk melankolisk musik. Skivan förtjänar att lyftas fram och upphöjas.
Kommer att ligga högt på listan detta år
Kommentarer
Skicka en kommentar